Tacksamt noterar jag att jag fick uppleva det igen – den numera traditionella och årliga syskonträffen. Och i en syskonträff ingår en bonus – man får också träffa (nästan) alla härliga svägerskor, svågrar, syskonbarn och andra relaterade som mött upp.
I år träffades vi under bokarna på Omberg bland tusenskönor, fågelsång och annat som hör försommaren till och värdpar var Karin och Bela. Tack för den upplevelsen!
Aj, aj, aj Kerstin! Det påminner mig om att jag fick ge upp en av mina tyngsta laster, Bassetts engelska lakrits, för ett antal år sedan på grund av lömska och oberäkneliga bieffekter. Man lär sig med åren! Kanske.
Ja, tack alla för en underbar helg! Karin o Bela nu kan ni vila ut efter succéartade tillställningar. Så roligt att träffa alla och också de nytillkomna släktingarna. Varning dock för lakritsglassen i Hästholmen. Den hade långvarig effekt på olika sätt. Välj en annan sort…
Ja, vilket härligt gäng, det blir ett särdeles ljust minne att bevara, tack allihop!