Börjes blogg

Se här – ett gods bland böljande vetefält omgärdat av tusenåriga ekar och med Mälarens glittrande böljor i fonden.
Dessutom med häckande kärrhök i vassarna och nära nog cykelavstånd till Hjälstaviken.
Vem väljer en sådan boning? Riksdagens första talman kanske? Någon naturnörd? Eller…… ?
Jamen, det är ju hon – den naturaliserade Hackstabon, spelmannen, gourmetkockan, människovännen och, numera, fågelkännaren Lena. Som hälsar välkommen till sitt livsnjutarparadis.

I och för sig blir morgontidningen bara tunnare och tunnare, men den skall läsas.
Och helst då till en kopp gott nybryggt kaffe och i en laminofåtölj för att fjäska lite för ryggen.
Det man skulle kunna undvara i sammanhanget är möjligen en stor, lurvig, blöt katt, nyss inkommen från en runda i det leriga roslandet och med en fast övertygelse om att det husse längtar efter just nu är att få gosa lite med vederbörande och att få leverera lite kliande bakom öronen. Hur nollställer man en sådan missuppfattning utan att tillfoga själsliga men för all framtid?