Börjes blogg

Så har då en av årets höjdpunkter – Syskonträffen – gått av stapeln, den här gången hos Lasse och Kerstin i Norberg/Ängelsberg.
Hela gänget samlat i vandrarhemmets trädgård inför sjöresan med M/S Petrolia till Oljeön (som skymtar i bakgrunden).

Här slår man upp senaste numret av Sveriges Natur till morgonkaffet i trädgården och möts av en välbekant logotype. Helsida med Bra-Miljö-logotype och allt. Som vi sade på den tiden – “Det gäller att hitta sin nisch”! För att kunna konkurrera med de stora som tror sig sitta på all branschkunskap och alla gångbara visioner. Pengarna satt och sitter de definitivt på. Men vi gjorde vad vi skulle – vi hittade vår nisch och nu är det många duktiga medarbetare på Tranås Energi som vidareutvecklar konceptet.
Kanske såddes det något frö ändå, då när vi jobbade med miljöcertifiering och Det Naturliga Steget. Henrik Robert och det gänget. Det är aldrig fel att satsa på det hållbara alternativet! Visst blir man glad och lite stolt i sådana här lägen!

Vi måste bygga bort bostadsbristen säger politikerna. Och så händer inget. Och inget igen. Annat är det här på Kettilsgatan – från ord till handling på nolltid! Nu blev det så att de senast arrangerade lägenheterna för våra solitärbin började bli på upphällningen. Gott om bosökande bin och gott om blommor, pollen och nektar. Handlingen den här gången blev en ombyggnation av en oanvänd tornseglarholk till ett bihotell i funkisstil. Knappt var sista skruven idragen förrän de första intressenterna inspekterade de nya bohålen.
Efter att ha läst min 75-årsgåva från Göran – Binas historia – av Maja Lunde, känns det som om det inte längre går att undvika att göra vad man kan för att hjälpa våra små flitiga pollinerare. Och bostadsbristen är uppenbar. Nästa fråga är; När får vi se den första honungsbikupan på Kettilsgatan 17? Det får jag diskutera med biodlaren Henrik!

Idag bars krukorna ut, eftersom det nu ser ut att bli lämpligt väder för lite avhärdning efter det långa vintervistet inomhus. Och i dagsljuset blir det så påtagligt – ett träd fullt av små lysande solar. Och dessa solar täcker numera nästan vårt behov av syrlig tillsats i matlagningen. Men när flädersaftstiden kommer får det nog bli en runda till torget i alla fall för erforderlig komplettering.
Citronträdet vilar aldrig – blommor, kart och mognande citroner hela tiden! Och nu när det har flyttat ut slipper jag bestyret med att agera pollinör med mårdhårspenseln. Jag förväntar mig att solitärbina som bor i grannskapet tar ansvaret för pollineringen. De behöver dessutom mycket pollen nu när de skall mura in sina avkommor med ett matförråd som skall räcka hela den kommande vintern.

Tomt = nolla, igenmurat = etta. Binära talsystemet och enkelt för solitärbina att bara fokusera på nollor. Krystat – javisst! Men faktum kvarstår – bostadsbristen för våra små nyttiga pollinerare kvarstår. Med bina surrande kring öronen monterades idag ytterligare några holkar och de mest populära hålen var ockuperade innan fästskruvarna var idragna. Men det är snälla och vackra små gynnare det handlar om. En art har ett klart lysande gult huvud och många har vacker brun päls.
Vad som händer med dem som nu tar sig ur sina yngelkammare har jag inte riktigt koll på. De skall ju vara klara med puppstadiet och flygfärdiga så snart de kommit ut efter vad jag förstått. För att själva börja leta partner och ta nya bohål i anspråk.

Här på Kettilsgatan alltså. Men i år fick vi vänta länge. Nässelskotten tog tid på sig i kylan, så det var först vid det andra besöket på den gamla stallbacken som de var klara för skörd. Gott, nyttigt och vackert! Det är naturligtvis ingen tillfällighet att brännässlan är värdväxt för flera av våra praktfjärilar. Larverna behöver en rejäl näringsskjuts när de tar sig ur ägget på vårkanten och då passar nässelbladen perfekt. Liksom för en pensionär som känner sig lite sliten efter den långa vintern. Och järn i massor!

Nässelsoppa med ägghalvor och en macka med västerbottenost till det – kan det bli bättre ?

Så var det då dags! Att gå från fossilt till hållbart. 170-hästars dieseln står hos Holmgrens Bil och väntar på en köpare med rymligare miljösamvete och här är ledningsdragningar och andra förberedelser avklarade. Dags att jacka in alltså!

Redo… och kon…takt! Jajamensan – här strömmar det nu in hemmagjord el från Tranås Energi och Bulsjöån, förhoppningsvis, i drivbatteriet. Det som blir över när fiskvägarna fått sitt då .

Ja, inte av mig förstås, men den här lille gynnaren trodde att han kunde flyga rakt genom fönsterrutan, men det gick ju inte. Troligen blev han skrämd av sparvhöken som patrullerar kring fågelmatningen emellanåt.
Han blev liggande på rygg på verandan, där jag då kunde plocka upp honom för en stunds konvalescens och vård. Diagnosen blev kraftig hjärnskakning, men efter en kvart tyckte han att omvärlden uppträdde normalt igen och pockade på att få ta till vingarna igen. Och det fick han och allt gick bra. Tänk om hockeyspelarna kunde repa sig lika snabbt efter en ovarsam tackling!