Börjes blogg

Men snälla matte…… du menar väl inte att det redan är slut på de där små väldoftande paketen?

Då kan man ju sluta upp med att leka mullvad här i drivorna av julklappspapper.

Och God Jul då förresten! Och Gott Nytt År!

I förhållande till dagens nobelbankett då förstås.

Gräsänklingslivet har sina fördelar! Kristina hävdar bestämt att det räcker med fisk en gång i veckan (vi åt lutfisk i förrgår och lutfiskpudding i går), medan sjöbusar som jag kanske hävdar att det aldrig kan bli för mycket av frutti del mare. Dessutom blir den numera allt sällsyntare matgästen Johan väldigt irriterad på strömmingsben – sådana som inte syns men som ändå känns.

Nåväl – gräsänklig igen och läge för en riktig höjdare: Stekta strömmingsflundror med lingongrädde. Det skulle inte förvåna mig om en och annan på nobelbanketten trots allt sitter och längtar efter en enkel strömmingsflundra i allt överdåd.

Lidl brukar ha alldeles utmärkt strömming i fiskdisken.

När gotlänningarna har tagit sig till Småland med båt och bil återstår ett fortskaffningsmedel – tåg. Och det leder då till den traditionella trillingen:

Krösatåget, denna gång “Alf Hambe” som väl egentligen borde hålla till i Halland, till Nässjö, en rundtur på Järnvägsmuseet och, som avslutning, en brakfika på Thimons Café.

Och han fick också vara me´.

Stena Renewable har byggt 32 vindkraftverk i Vetlanda kommuns södra delar och deklarerade redan i planeringsskedet att man hade för avsikt att sänka 10 000 kronor per verk och år till utvecklande projekt i kommunens olika föreningar. Det löftet har man hållit trots vikande elpriser.

Vetlanda FUB-förening sökte och fick Vindbonus 2013 för att utveckla verksamheten inom klubb Gnistan, som är föreningens ungdomssektion. Pengarna användes för interaktiva TV-spel, fotbollsspel och annat till klubblokalen. Stena tyckte så bra om vår verksamhet att de ville dokumentera en Gnistankväll. Nu blev det inte hela gänget som medverkade, eftersom filmarna hade svårt att boka in en fredagskväll för ändamålet, men väl några taggade representanter.

Om Du klickar på Urbans mage får Du se resultatet!

Vad vore väl en bit grillad fläskkarré utan en klick vitlökssmör? En betydligt tamare smakupplevelse skulle jag nog vilja påstå. Men – för ett bra resultat krävs god framförhållning!

Och igår kom de på plats. Embryerna till nästa års smakupplevelser. Det blev en helsatsning på eget utsäde i år, eftersom inköpta utsäde under senare år varit av tvivelaktig kvalitet. Nu gäller det bara att allt funkar – lagom kall vinter, uteblivna lökflugor, utebliven blomning och lagom med fukt och värme. Men – vi är ju de sista entusiasterna (och optimisterna) – trädgårdsodlarna alltså. Eller hur syster Marianne?

Än kan man hitta en solig plats i trädgården för att inta morgonkaffet. På just den platsen, där de tidiga solstrålarna smäller på mot husväggen, blir det också en samlingsplats för allehanda morgontidiga och värmesökande individer.

Idag landade en tegelröd ängstrollslända på min hand just när jag skulle ta tag i kaffekoppen. Kaffetåren fick vänta en stund medan jag i detalj studerade denna tämligen vanliga men ack så vackra slända. Lite senare blev det en sorgmantel också, men den fladdrade förbi kameralinsen alltför snabbt för att fastna på bild.

Sol, sand och salta bad hör ju sommaren till. Dock måste man, i min situation då med kroppsdelar konstruerade av glasfiber, plast, stål, aluminium och limträ, överväga eventuella bestående effekter i samband med nedsänkning i en elektrolyt som, till exempel, salt vatten.
Nu är det gjort i alla fall och min hygienprotes fungerade alldeles utmärkt i kontakt med de salta böljorna vid Sandvikens strand på Östergarn, Gotland. Och eventuell korrosion är naturligtvis korrelaterad till det något begränsade saltinnehållet i Östersjöns böljor. Som väl är.
Om någon undrar över pricken där ute i det våta så är det faktiskt inte en knubbsäl, utan det är vårat eget lilla våtdjur, Johan.

Det sägs ju att gräset ofta är grönare på andra sidan, men jag vet inte jag. Gulare snarare ser det ut som härifrån.
Mitt omdöme i frågan kan ju i och för sig grumlas av att veterinären snodde någonting från mig när jag var yngling. Hmmm…….